Julstämning i Sthlm

Onsdag till Söndag i Sthlm och aldrig har jag insett så tydligt hur värdelöst det är att bo i en sån stor stad! Jag var helt slut och helt tagen av hur osynlig man blir trots allt folk. Att komma tillbaka hit var i och för sig också det en smärre chock.. TVÅ tåg på en hel dag som gick hem från Östersund och en buss som avverkade de sju milen på 2 timmar det är ju smått fantastiskt det med! Jag hade just lärt mig att deppa om man fick vänta på t banan i 6 minuter...

Jag och Johanna bodde hemma hos hennes bror med respektive en bit ut mot förorten i deras mycket trevliga kryp in. Härliga dagar med julshopping och mycket utemat blev det och ett idogt letande efter skidjacka. Stockholmarna har ju minimalt med stil när det gäller sånt!
En överraskning hann vi också med i form av en konsert med Per Erik Hallin och Samuel Ljungblahd med band den här gången, jag blev helt glad när det lilla ljuset gick upp för jag hade blivit släpad runt på stan alldeles för länge för att vi skulle få tiden att gå. Tack!!!!

Än en gång tvingades vi lämna varandra på en station i alldeles för mycket jäkt och påväg åt helt olika håll. Det är tungt och man längtar så olidligt. Men tack för mat och husrum! Det hade inte blivit en bråkdel så trevligt annars!